Sköna maj välkommen!

 

Vårtal i Kräklingbo 30 april 2012

Nu är den stolta vår utsprungen, den vår de svaga kallar höst, skaldade Erik Axel Karlfeldt. Man behöver inte tillhöra de svagas skara den här gången, även den starkaste har nog hemfallit åt tankar på höst denna vår 2012, för att inte dra till med vinter. Men äntligen är den här och vi får samlas och fira den efterlängtade våren. Brinn brasa brinn! Värm frusen kropp och själ för det behöver vi mer än någonsin!

Min allra första Valborgsmässoafton upplevde jag på Högbro i Halla socken. Självklart har jag inget minne av det, men så måste det ha varit. Jag kan inte tänka mig att mina traditionsbundna föräldrar avstod ifrån att gå ut och hälsa våren, bara för att de begåvats med ett barn som vid detta laget var ett par månader. Den första brasan måste ha gjort djupt intryck. En lång rad av våreldar på diverse ställen följde. Och det blev så att jag kom att tycka att Valborgsmässoafton är den absolut bästa dagen på hela året. Och tacka för det! Flaggorna vajade i vårvindar friska, eftersom kungahuset firade födelsedag, Förväntan låg i luften och det var speciellt att få lov att vara ute en enda av årets kvällar. En ljusnande vårkväll.

I tonåren var förväntan ännu större. Majblomman på nya tuffa 60tals-kappan, tunna strumpor och skor. Inte ett dugg hade man lärt sig av “än får ni gå med strumpor och skor, än är det vinter kvar säger mor“. Man stod där på någon leråker och frös rumpan av sig, eftersom de förhatliga mameluckerna lämnats hemma. Vad gjorde det? “Låtom oss fröjdas i ungdomens vår.” Varje år, varje valborgsmässoafton infann sig sagolik berusande förväntan. Ut ur vinteridet, in med nya friska tag, elden värmde, i alla fall så länge man stod nära, och svepte undan allt gråtrist och troligen (absolut troligen) väntade någon vårförälskelse runt hörnet.

Genom livet har jag firat valborg traditionsenligt vartenda år. Till de mera udda aftnarna hör de jag var med om under mina år i nordligaste Lappland. Med raggsockar och gummistövlar, varma kläder och lovvikkavantar stod vi mitt i djupa snödrivor och sjöng “Vintern rasat ut bland våra fjällar”. Snacka om en kombination av både lögn och optimism! Ännu återstod minst en månad innan “drivans blommor smälta ner och dö” och därefter ytterligare ett par veckor innan björkarna hunnit få musöron. Firade gjorde vi likafullt. Man bör hålla på traditionerna.

Jag stod på en helt annan plats när det kom ett telefonsamtal. Ville jag vårtala här i Kräklingbo? Inte helt lätt att spontant svara ja, fast jag så gärna ville, eftersom jag var mitt på Manhattan i den brusande världsstaden New York, väldigt långt borta från Gotland och vår fina svenska vår. För att hitta inspiration tog jag en sväng i Central Park. Två dagars värme hade fått grönskan att explodera och jag fotograferade ivrigt fantastiska magnoliaträd, utslagen rhododendron, körsbärsblom och den allra första späda grönskan. Visst var det vackert. Men mycket avlägset ifrån det som är den allra finaste våren, våren här på Gotland.

Glad såsom fågeln i morgonstunden! Se hur det spritter i buskar och grenar!

Inget är som att vakna en solig aprilmorgon, ta med sig kaffekoppen ut på trappan och känna livet i kroppen, bara för att ett par timmar senare konstatera att, jaha där kom årets första starur. Nu är det bara sex kvar innan det blir vår, men sedan så! Optimismen viker inte, vare sig det handlar om sju starurareller om att stå i lappländska drivor och ljuga ihop att det är vår.

Och nog blir jag alldeles till mig när jag äntligen får ta fram gräsklipparen och köra runt på min lilla plätt på ön. Men vad i hela friden är det som luktar? Sanna mina ord, är det inte lök? Litet slokörad får jag konstatera att jag just beskurit kajpen maskinellt, istället för att ta vara på den och göra soppa. Ja, jag säger då det, så det kan gå när fastlänningar möter våren på Gotland!

Jag har hälsat våren i Falköpingstrakten också, varit till Hornborgasjön och tittat på tusentals tranor som hela tiden landar. Ett skådespel, javisst! Men ännu roligare är det att beskåda de gröna gubbarna som sitter och räknar tranorna som landar. Hur lyckas man med det? Exakta uppgifter kommer dagligen. Idag har vi 13 370 tranor. Minsann! I år ökade tranorna med tiotusen bara på ett dygn och 4 april var antalet uppe i 26400. Dom de där grönklädda tranräknarna, dom måste ha falkögon och vara riktigt duktiga i matte! Visst var det intressant att ha sett det, men det slår inte att alldeles oväntat träffa på ett trofast tranpar i naturen. Eller att höra deras rop över åkrarna i Ala där jag bor. En betydligt större upplevelse än massinflygningen vid Hornborgasjön.

Och det är det som är storheten i våren, att glädjas åt det lilla som är helt nära, inte det storslagna och spektakulära. Att hitta den första tussilagon i dikeskanten, le åt talgoxen när han sjunger och egentligen låter som en trasig cykelpump, ta in en bukett gullvivor och fagningsblommor, att lyssna till storspovens drillar i kvällningen. När alla fåglar kommit ren och västanvinden susar mår man så innerligt gott.

Det var så jag tänkte där jag gick där i storstaden på andra sidan klotet. Vackert, men inte så vackert som när syren och kaprifol slår ut och sprider sin ljuvliga doft. Dofter som skapar längtan, förväntan och förhoppning.

Elden värmer, det är rofyllt att betrakta lågorna. Flamma stolt mot dunkla skyar! Vi kan tänka: nu bränner jag upp allt gammalt och trist jag lastat på mig under vintern, allt skräp, allt gammalt groll, jag lägger bråten på brasan, genomgår en reningsprocess, och möter våren som en ny människa.

Kära Valborgsmässofirare! Det är en stor ära för mig att få stå på traktorflaket i Kräklingbo och fira våren tillsammans med er alla och Kräklingbo manskör. Gemensamt upplever vi den vår som går utanpå allt annat: den gotländska våren.

Brinn brasa brinn! Nog är det riktigt trevligt och värt att utbringa ett, nej fyra, rungande hurrarop för. Leve våren!

Majbrasa

(Bild lånad från gotland.net)

Kommentarer
One Response to “Sköna maj välkommen!”
  1. Lisa says:

    Mycket fint och vårinspererande vårtal. Men det är inte bara i Lappland man får låtsasljuga, idag 4/5 snöar det ymningt och fåglarna är tysta i Falun.

Lämna en kommentar